(8017)3 06 08 13
+375 29 331 444 5

Интернациональная 11a, офис 27

Интернациональная 11a, офис 27

(8017)3 06 08 13
+375 29 331 444 5
(8017)3 06 08 13
+375 29 331 444 5

Интернациональная 11a, офис 27

Saint Lucia Day
Nuförtiden finns det inte många i Sverige som inte vet vem Lucia är, och knappast någon missar att fira hennes fest nu i decembermörkret. Men vad känner vi egentligen till om bakgrunden till detta säregna, och unikt svenska, firande med ljus, sånger, lekar, bakverk och mycket annat...? Hur konstigt det än kan låta är vår Lucia en variant av ett helt annat helgon, nämligen den skäggige Sankt Nikolaus; vår egen Tomtefar. När reformationen nådde Nordeuropa blev det förbjudet att dyrka helgon, men somliga, särskilt det givmilda favorithelgonet Nikolaus, visade det sig svårt att avstå ifrån. Då ersatte man i Tyskland, men även i tyskspråkiga kretsar i Sverige, det skäggiga helgonet med Jesusbarnet, som under 1600- och 1700 talen framställdes av flickor klädda i långa, vita linnekläder och med ljuskrans i håret. Men i Sverige lyckades inte denna tradition få riktigt fäste i julfirandet utan man flyttade det hela till Luciadagen, den 13 december. På herrgårdar i västra Sverige förvandlade man på 1700-talet det tyska Jesusbarnet till en sorts värdinna för detta kalasande. Hon tog då över den 13 decembers mycket lämpliga helgonnamn (Lucia kommer från latinets lux, ljus!). Under 1800-talet ersattes brännvinet och fläsket av en mera modest, och antagligen mera nyttig, förtäring: Kaffe och lussekatter. Först mot 1800-talets slut blev Lucia känd i resten av Sverige, och det första Luciatåget i den form vi snart ska få se anordnades i Stockholm 1927. Lucia firas i dag på många nivåer i det svenska samhället. Först har vi det officiella, där lokaltidningar över hela landet ordnar »Luciatävlingar«, där läsarna får rösta fram sin favorit till årets Lucia. Hon blir huvudpersonen som får gå först i det Luciatåg som skrider längs huvudstråket i många samhällen. Luciatåget sprider även sitt ljus i många sociala inrättningar, som pensionärshem, sjukhus, ja till och med fängelser. En andra sorts Luciafirande utspelas i en mera privat miljö. I skolan, i föreningslokalen eller församlingshemmet. Där serveras då Luciakaffe med nybakta vetebullar som smaksatts med saffran, så kallade lussekatter. Ett tredje sätt att fira Lucia är familjens — mammor eller äldre syskon stiger upp och dukar kaffebrickan med lussekatter, varpå familjens yngsta medlem agerar Lucia och det i allmänhet blir den ende familjemedlem som fortfarande sover — far i huset — som väcks av Luciasången. Men vilket sätt man än väljer att fira Lucia på är tanken densamma — att markera ljusets seger över mörkret och att fira att vi snart går mot ljusare tider.